28 september – jakten på linfröna

Återigen har linodlarföreningen kallat till en intensiv arbetsdag. Vi skulle repa årets lin, krossa det och separera det från fröskalen. Detta skedde i föreningens lokal i Fransåker utanför Märsta. Det fanns två repor, varav en verkade vara mycket gammal och grövre än jag hade föreställt mig. Vi täckte marken med en stor presenning och repade två och två från varsitt håll. Man kan inte låta kapslarna sitta kvar över vintern för då kastar sig mössen över dem och äter så mycket de kommer åt inklusive stjälken.

Sedan samlades kapslarna ihop och kördes genom en gammal apparat som för många år sedan hade använts för att krama ur vattnet ur tvätten. Det var på den tiden då tvättmaskinerna inte var så tekniskt utvecklade. För att krossa kapslarna var det utomordentligt.

I avsaknad av vridmaskin hemma hällde jag ut några av mina egna kapslar på diskbänken. Sedan kavlade jag dem med en vanlig kavel modell större. Det gick alldeles utmärkt. Mina händer blev lätt infettade och diskbänken skiner som aldrig förr.

När kapslarna var krossade gällde det att separera dem från fröna som är tyngre. Som tur var blåste det lätt så vi kunde stå lämpligt placerade och hälla blandningen av frön och krossade kapslar från en bunke till en annan. Då flög skräpet efter hand iväg i vinden och kvar blev fröna – simsalabim!

Inför nästa års odling fick jag hedersuppdraget att odla cirka 10 m² av en gammal sort som föreningen hade frön av. Man kan inte spara frön hur länge som helst för då försämras grobarheten. Man får heller inte odla någon annan sort i närheten eftersom det kan riskera att sortegenskaperna blir förstörda. I min nyinköpta Linbok har jag inhämtat att det är lämpligt att jordfräsa/bearbeta den yta som ska användas redan på hösten. Om man gör det på våren riskerar man att förstöra den i jorden lagrade fuktigheten.

Annars är äppelskörden i full gång och äpplena är superba. Och vem blir inte glad i själen av en bukett av höstens blommor och sätta på bordet?