torsdag 29 september 2011

29 september - frilagda frön

I dag tog jag itu med mina egna frökapslar från årets skörd. Häromkvällen krossade jag alltihop på diskbänken. Nu tog jag ett par nävar i taget av krosset och la på en bricka med låg kant. Sedan gick jag ut på gräsmattan och blåste på det från sidan. Då flög skräpet bort och kvar låg fröna. Det var nästan lättare än att hälla blandningen från ett kärl till ett annat, i synnerhet som blåsten inte var alltför märkbar. Till slut vägde jag fröna. Det blev 9 hekto!

Jag har också läst mer i Linboken, och det är verkligen en förfärlig massa läskigheter som kan drabba en odling. Och de säger att det ska gå sju år innan man får odla på samma mark igen. Det går ju inte. Det är väl bara att hålla tummarna.

En sak man kan göra för att undgå en del av eländena är att så tidigt, så det får jag se till att göra nästa år.

söndag 25 september 2011

28 september – jakten på linfröna

Återigen har linodlarföreningen kallat till en intensiv arbetsdag. Vi skulle repa årets lin, krossa det och separera det från fröskalen. Detta skedde i föreningens lokal i Fransåker utanför Märsta. Det fanns två repor, varav en verkade vara mycket gammal och grövre än jag hade föreställt mig. Vi täckte marken med en stor presenning och repade två och två från varsitt håll. Man kan inte låta kapslarna sitta kvar över vintern för då kastar sig mössen över dem och äter så mycket de kommer åt inklusive stjälken.



Sedan samlades kapslarna ihop och kördes genom en gammal apparat som för många år sedan hade använts för att krama ur vattnet ur tvätten. Det var på den tiden då tvättmaskinerna inte var så tekniskt utvecklade. För att krossa kapslarna var det utomordentligt.



I avsaknad av vridmaskin hemma hällde jag ut några av mina egna kapslar på diskbänken. Sedan kavlade jag dem med en vanlig kavel modell större. Det gick alldeles utmärkt. Mina händer blev lätt infettade och diskbänken skiner som aldrig förr.



När kapslarna var krossade gällde det att separera dem från fröna som är tyngre. Som tur var blåste det lätt så vi kunde stå lämpligt placerade och hälla blandningen av frön och krossade kapslar från en bunke till en annan. Då flög skräpet efter hand iväg i vinden och kvar blev fröna – simsalabim!



Inför nästa års odling fick jag hedersuppdraget att odla cirka 10 m² av en gammal sort som föreningen hade frön av. Man kan inte spara frön hur länge som helst för då försämras grobarheten. Man får heller inte odla någon annan sort i närheten eftersom det kan riskera att sortegenskaperna blir förstörda. I min nyinköpta Linbok har jag inhämtat att det är lämpligt att jordfräsa/bearbeta den yta som ska användas redan på hösten. Om man gör det på våren riskerar man att förstöra den i jorden lagrade fuktigheten.



Annars är äppelskörden i full gång och äpplena är superba. Och vem blir inte glad i själen av en bukett av höstens blommor och sätta på bordet?

onsdag 7 september 2011

Onsdag 7 september, Att spinna


Att spinna är inte så lätt. Jag har en slända och berett lin från förra året som nu har blivit spunnet till två små nystan av trädgårdssnöre. Man snurrar igång trissan och släpper ut lagom mycket linstrån som snurrar ihop sig till en tråd tack vare snurrandet. Det svåra är att få lagom mycket och att inte plötsligt tappa flytet så att tråden går av.




För att lugna en del bestörta kommentarer vill jag också påpeka att det lin som jag tror att jag har överrötat är förra årets skörd, inte den jag har slitit med i år.


Årets skörd har nu åkt in i garaget i väntan på repning. I söndags krossade jag förra årets fröskörd genom att lägga fröna i ett örngott och trampa på dem. Sedan hällde jag dem från en plastbunke till ett handfat utomhus flera gånger, och då blåste faktiskt de mesta skräpet bort så bara fröna blev kvar i handfatet. Nu gäller det att hålla ordning på fröna och markera vilket år det gäller.

Nästa plan är att plocka fram spinnrocken och försöka få ordning på den. Jag tror att jag har hittat alla delar i alla fall.