En vecka tidigare än förra året har linfröna kommit i
jorden. I år är det mellanlandet där potatisen växte förra året som ska
användas. Jag har en växtföljd på tre år – potatis, lin, grönsaker – så liksom
förra året är det gamla potatisåkern som är aktuell. Det var ovanligt
ogräsfritt och gick lätt att preparera jorden. Ytmåttet är ganska precis 12
kvadratmeter. Liksom förra året delade jag upp landen i bäddar som var 1 meter
breda med gångar emellan. Dels blir det lättare att rensa men jag gör det också
för att kunna dosera fröna lätt.
I år har jag sått ett blåblommande spånadslin som heter
Elise. Finns det lin som heter E-lin, månne? Elise ska jag odla åt
Linodlarföreningen i år. Fröet är från 2002 och har alltså förlorat hållbarhet
och måste föryngras. I boken står det att det normala är att man sår 14 gram
per m2. Jag fick fram att det
skulle motsvara 1,5 msk, men eftersom jag måste så tätare så tog jag 2,5 msk.
För cirka en vecka sedan grundgödslade jag och nu krattade jag till och luckrade
upp bäddarna lite innan jag sådde, myllade ner och plattade till med krattan.
Solen sken underbart och större hackspetten trummade fram
vårens budskap. Jag brukar ha ett ormvråkspar som häckar i närheten men såg dem
inte. Däremot hörde jag kråkor och korpar som var väldigt upphetsade. Rabarbern
tittar fram och ser kraftig och fin ut. Vi har klippt bärbuskarna och jag stöttade
dem med ställningar som jag band ihop med det utmärkta trädgårdssnöre av lin
som jag spann i höstas. Hallonhäcken är klippt och jordgubbslandet har fått sig
en duvning. I höstas planterade jag en ny rad från plantor jag fått av Björn
och Margareta. Det var avläggare av de plantor som växte på Torpet när vi
flyttade in 1969. De ser ut att ha klarat sig. Ska bli spännande att se om det
blir någon smakskillnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar