Midsommar

Det börjar kännas spännande nu. Stänglarna är omkring 50 cm höga och ser fina och friska ut. Säger man så utmanar man förstås ödet. Troligen har det gått så pass bra tack vare regnet. Nu känns jorden fuktig långt ner.

Fast på midsommaraftonen var det fint väder så vi kunde skörda de första jordgubbarna, göra skattsökarutflykter med barnbarnen och kasta pil utomhus. Ormvråken svävade i cirklar ovanför våra huvuden och fåren bräkte belåtet. Vargen håller nog till i andra ändan av reviret.

Helgens rensningar skedde mest i de övriga landen. Bönplantorna ser bra ut, men gurkorna hade lagt av. Vi fick köpa nya plantor. Då hittade vi också fina plantor av kålrabbi, som det ska bli spännande att följa.

På väg till plantskolan i Åkersberga öppnades plötsligt den mest fantastiska vy framför oss. De mjukt böljande åkrarna omkring Hakunge lyste blå. Det visade sig vara blommande oljelin. Vilken lycka! Den som vill se något vackert får skynda sig dit för att njuta.

Här sitter jag och muttrar om mera linodling i Sverige, och så snubblar man över just det bara ”runt knuten” så att säga.

Lördag 18 juni

Det har varit en intensiv period med mycket rensning efter efterlängtat regn. Nu ser man att tillväxten har tagit fart, och stråna ser raka och fina ut. Vi har haft problem med kvarglömda småpotatisar som plötsligt växer så det nästan syns och som är svåra att få upp utan att skada plantorna omkring. Den lilla snärjmåran är också en ovälkommen gäst som snor sig om fingrarna och nästan vägrar att lämna handen som dragit upp den. Svinmållan är däremot lätt både att identifiera och dra upp.

Lördag 10 juni och söndag 11 juni

På förmiddagen samlades medlemmar av linodlarföreningen för att rensa i den gemensamma odlingen. Solen gassade, men ogräsen var lyckligtvis ganska få. Vi koncentrerade oss på tistlar och maskrosor och luckrade jorden på de ställen där linet såtts i rader.

Styrkt av detta kunde jag ta itu med landen därhemma. Efter förra helgens vattning hade plantorna tagit sig och är nu mellan 5 och 15 cm långa. De står ganska tätt och landen ser vackert gröna ut. Vi konstaterade att gångarna mellan sängarna verkligen underlättade rensningen.

Vi passade också på att kupa potatisen och så en bondbönsplanta mellan varje stånd. Vi odlade bondbönor förra året, och det var så gott (och vackert) att vi sådde dem i år också.

Jordgubbsodlingen har vållat mig stora bekymmer under årens lopp, så i år bestämde jag mig för att pröva en ny modell. Vi snickrade ihop lätta moduler som vi spände nät över och placerade över plantorna. När man ska rensa och plocka lyfter man bara av den del man vill åt och sätter tillbaka den efteråt. Den gamla modellen med ett stort nät draperat över pinnar här och där, som fastnade och gick sönder och där fåglar trasslade in sig var inte kul. Hoppas det går bättre på det här viset.

Nationaldagen, 6 juni

Nu syns det tydligt att det är linplantor! De är nu mellan 2 och fyra cm höga. De står tätt, så jag tror att det var förstklassiga frön med etthundra procents grobarhet. Tyvärr är de här och där ojämt fördelade. Att mylla ned fröna är tydligen inte så lätt som det verkar.

Helgen var varm och solig. Vi företog viss rensning, särskilt kvickrot och tistlar. Det finns också ett litet ogräs, som i början ser ut som om det tänkte bli en rävrumpa, men som i senare stadier slingrar sig och klibbar fast vid allt. Den tog vi också. På söndagskvällen hade vi fått ordning på vattenslangen och gav landen en omgång vatten.