Nästan en månad har gått sedan förra inlägget. Nu har
cirkeln slutits för ett års mödor och ett resultat föreligger.
* Den 4 maj 2011 sådde jag 16 kvadratmeter lin som började
skördas den 8 augusti. Stråna hängde i garaget över vintern och lades ut till
rötning i trädgården i tre omgångar:
* Den 30 juli 2012 lade jag ut 44 knippor som fick röta till
den 13 augusti, d v s 13 dagar.
* Den 4 augusti lade jag 14 knippor på ett annat ställe i
gräset som fick röta till den 19 augusti, d v s 15 dagar
* Den 4 augusti lade jag också 14 knippor i en tunna med
vatten. De fick ligga i till den 14 augusti, d v s 10 dagar.
Så här går beredningen till:
Linet matas in i bråkan...
...och kommer ut i andra änden.
Här skäktas det. Inuti skåpet åker det runt stora träskivor som slår av lösa partiklar.
Här drar jag det skäktade linet genom den grövsta häcklan. Det finns två till med allt tätare spikar. Till höger om häcklan ligger kortare fibrer som lossnat ur bunten. Det kallas tow och används av hantverkare till drev i rörmokeriarbeten.
* Nu i lördags, den 3 november bokade jag tid i föreningens
lokal för att bereda linet. När jag och min kompis Barbro arbetat i två timmar
hade vi fått fram 8 hg linfiber av
tre olika färgnyanser. Det vattenrötade var ljusare gult, 13-dagaslinet var
mörkt grågrönaktigt och 15-dagarslinet hade antydan till en kopparton i sig.
Fibern kändes mjuk och fin i alla tre partierna, men jag tror att alla kunde ha
fått ligga lite längre. En del halm klängde sig envist kvar trots den hårdhänta
behandlingen.
Åtta hekto linfiber! Det i mitten är det vattenrötade och det närmast kameran är det som rötats längst.
Det sägs att ett ordinärt lakan väger cirka 7 hg, så jag
siktar på att det här linet ska räcka till en ordinär duk. Nu gäller det att
lära sig spinna och väva. Men ett etappmål är vunnet.
Lördag den 6 oktober repade jag årets lin. Det blev en
syltgryta full med kapslar. Det arbete som återstår är att krossa kapslarna och
blåsa bort allt som inte är frö. Jag krossade ett par nävar med kavel på
diskbänken. Fröna ser i alla fall mogna ut.
Sedan har jag buntat ihop årets lin utan kapslar och hängt
den i kallgarage för förvaring över vintern. I samma veva tog jag hem förra
årets rötade skörd som fick stå och torka ytterligare i väntan på att beredas.
Den 7 oktober, när lincirkeln hade sitt senaste möte i föreningens lokal i
Fransåker, hade jag med några buntar av mitt eget lin från förra året som
rötades under sommaren och processade dem för att se om det var klart.
Resultatet blev hyggligt.
I slutet av september besökte jag Nordiska museets
utställning med anledning av Hemslöjdens etthundraårsjubileum. Det var
imponerande. Förutom en historisk genomgång av museets textila samlingar fanns
det massor av vackra och roliga föremål gjorda av elever på utbildningar runt
om i Sverige i dag. Olika vävar fanns uppsatta och man kunde till och med boka
tid på vissa vävstolar för att själv pröva på olika tekniker.
Slutligen har landen fått sig en omgång med jordfräsen i
väntan på nästa års odling. Tomten har haft besök av älgar, rådjur och rävar
att döma av högar med spillning och spår i gräset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar