I helgen deltog jag i en trevlig begivenhet på Nordiska museet. Temat var ”Galen i garn”. Linodlarföreningen hade ett eget bord där linets olika stadier visades upp. Det fanns linknippen med frökapslarna kvar och andra där kapslarna hade tagits bort. Det fanns en miniatyrbråka samt riktiga skäktknivar och en häckla. Och så fanns det buntar av lintåga färdigt att spinna, silkeslent och glänsande. Ett par medlemmar medförde spinnrock där man kunde studera hur det går till. Jag deltog som nybörjare på att spinna på slända. Under dagen hann jag spinna ett par små nystan med trädgårdssnöre.
Många kom fram och frågade om linframställning eller berättade minnen från sin egen barndom, bland annat från Ryssland. Flera ville pröva på att spinna själva.
Halva den stora hallen var fylld med bord där verksamheter med garn pågick. Knypplarna var många och visade upp arbeten från finaste spets till tjocka, knypplade sjalar. Det fanns ett bord där man fick lära sig att färga garn med svampar i de härligaste kulörer. Vid ett bord kunde man linda vackra bollar i tennisbollsstorlek, vid ett annat sticka och virka söta nallar och andra djur. Det fanns broderiexperter och folkdräktskunniga (många hade folkdräkter på sig). På ett ställe kunde man byta till sig garn som andra inte behövde. ”Inspirerande” var ett ord man hörde överallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar